torsdag 14 september 2017

Blickar framåt...

Ett lugn har infunnit sig och cancern är borta, för nu iallafall. Risken bedöms som ganska stor att det kommer komma fler märken och jag ska försöka att inte få sån panik om det återkommer. Jag har fått tid på Hudkliniken i november och eftersom jag mådde så dåligt av detta fick jag träffa min bröstläkare som jag har mycket stort förtroende för nu i veckan och han har lugnat mig och förklarat och framför allt svarat på mina frågor, och på frågan om det finns ofarlig cancer. Det finns ingen ofarlig cancer men en del cancer kan man ta bort och då är oftast faran över direkt, så är det ju tyvärr inte med all cancer... Nu har jag fokus på den kommande helgen som ska tillbringas i Göteborg med goda vänner. Annelie och jag kör upp i morgon och vi ser båda fram emot att få träffa alla och vi ska ha en riktigt härlig helg. Stor Kram!

onsdag 6 september 2017

Finns det ofarlig cancer? ...

Jag vet inte vilket som är värst, beskedet på att man har cancer eller själva sjukdomen? Beror såklart på hur och var cancern sitter... Dom senaste dagarna har varit dom värsta i mitt liv. Det hjälper inte att man säger till mig att det inte är farligt, det är "säkert" borta nu... Vem vet det? Jag vet att man bara vill vara snäll och inte menar något illa men jag vill bara skrika, hur vet du det?? Jag har sån jobbigt ångest hela tiden, jag kan inte tänka på annat än när jag fick mitt förra cancerbesked, det var ju inte heller "så farligt" bara ta bort en tårtbit och i värsta fall lite strålning.... det slutade med två operationer och cytostatika för det var visst lite värre än man trodde... jag vill inte hamna i det igen, säg inte till mig att det inte är farligt om du inte vet det... I 7 år har jag plågats av rädslan att det ska komma tillbaka, jag har sagt flera gånger att det handlar inte om "om" det kommer tillbaka utan "när" det kommer tillbaka. Jag ryser när jag tänker på att jag gått omkring i 2 år med cancer i kroppen, det är så äckligt och det skulle inte få finnas alls...