måndag 18 oktober 2010

Ni är fantastiska!

Tack för alla underbara kommentarer, jag känner så starkt att ni är med mig, även om jag känner mig ensam. Ni betyder massor för mig.

Idag körde jag till en väninna i Sjöbo och vi tog en fika på konditoriet, några timmar försvann och det var trevligt. Sen kommer tystnaden på kvällen och alla jobbiga tankar, jag försöker mota bort dom med TV'n men det vill sig inte riktigt.
Kanske det hade varit enklare om jag inte hade haft biverkningarna, kanske man inte hade blivit påmind hela tiden då? Munnen är inte helt ok ännu, emellanåt är det ganska geggigt i munnen men det mesta smakar ok ändå nu, fast jag vill att det ska vara som innan, inte ok bara utan 100% som tidigare, för mycket begärt kanske...
Värken i benen var inte bättre idag:(
Domningarna och stickningarna i fingrarna och tårna är också jobbiga, det känns som dom är stelfrusna, gör ont men när jag tar på dom så är dom varma, riktigt obehagligt är det i duschen för det gör mer ont när det kommer varmt vatten på fötterna och händerna.. och naglarna är inte alls skoj, dom har inte lossnat mer men växer inte alls, vill bara dom ska börja växa tillsammans med håret, jag är så trött på sjalarna, längtar jättemycket tills jag har så mycket hår att jag kan gå utan. Och porten... känns som jag kan hålla på i evigheter, jag vill verkligen få bort den nu, går ut till brevlådan varje dag och hoppas på en kallelse, men ikke... imorgon kanske.. den kommer nog i morgon...

Jag är så trött på att vara gnällig, att inte få må bra, ändå mår jag ju mycket bättre än bara för en månad sen men tålamodet är inte det bästa, det är noll just nu.

När jag tänker på alla era underbara kommentarer så blir jag helt varm inombords, jag har läst dom massor av gånger och inser att jag är lyckligt lottad som har alla er, ni betyder massor för mig. KRAM!





.

5 kommentarer:

  1. Behöver du prata är det bara att slå en plingeling.
    Kramizar Yvette

    SvaraRadera
  2. När jag opererade in ledprotesen i mitt knä så kom jag inte utanför dörren på 6veckor.
    Knappt jag kunde ta mig till brevlådan och hämta dagens post. Så lite förstår jag hur du har det trots allt. Du får hyra nån jätteläskig halloweenfilm som skingrar tankarna.
    Eller en liten Sessan. hehe fniss

    SvaraRadera
  3. Tack själv, trots att du har det jobbigt så orkar du ändå ge utav dig själv och kommentera min blogg. Det värmer i MITT hjärta. Ta hand om dig och jag hoppas att du känner dig lite bättre imorgon,
    KRAM

    SvaraRadera
  4. Du har all rätt att spy ut det som finns inom dej, här på bloggen. Tål man inte det, så får dom väl skita i att läsa den vet du. Jag läser o gläds när du mår bättre.
    Kram på dej.

    SvaraRadera