Tävling....

en sån vill jag ha, så himla söt!

orken inte riktigt som den ska;-)

pigg som en mört (nästan) i morse, tog hårt på krafterna att göra mej i ordning och sitta i bilen in till Sjöbo, vi har 1,5 mil dit och jag blev helt slut.
När vi kom fram fick jag näsblod och inga näsdukar...
man får nog ladda med bomull och pappersnäsdukar när man ska ge sej ut nu, har aldrig haft näsblod förr men antar att det också är en biverkning...

dryg väntan i väntrummet och svårt att ta blodprovet, dom vill inte ta i porten, kändes nästan som dom på labbet var rädda för den??.. jaja, till slut fick hon sina rör tagna i hadleden för plötsligt i detta har jag blivet ganska svårstucken, tur man inte har nåt emot nålar iallafall.

En runda in på ICA innan vi körde hem, L fikade och stack sen till jobb och jag fick sova en runda på 3 timmar, tur jag inte har nåt inplanerat på flera dagar nu så jag hinner vila *fniss*

en bild på min fina mölla som nu fått nya vingar, dom ska bara målas..

1 vecka...

sedan första cellgiftsbehandlingen och livet börjar återvända, känner mej mycket piggare och gladare och det är sååå skönt!!
Igår var jag vaken från ca 15.00 tills jag la mej vid midnatt, då var jag iof. så trött så jag kunde knappt stå upp men det var så skönt, jag har sovet ritkigt gott i natt med, ingen narkossömn utan skön sömn och jag kände mej glad när jag vaknade.
Igår kväll kom döttrarna och firade mej på morsdag och det värmer, jag har världens bästa döttrar, puss på er.

Nu ska jag strax in i duschen och iväg till vårdcentralen för första blodtagningen, får se hur pigg jag är sen men får väl sova en stund på dagen.. Hej så länge!

Ogräs men ack så vackert..

Grattis till alla mammor!

Här kan vi lägga våra önskningar, kanske dom slår in... en dag..!
Kram på er alla fina mammor!

TACK..

för alla fina komentarer jag fått, det ger mej styrka och faktiskt lite mindre dåligt samvete, man får lov att vara liten och eländig.. och liten och eländig är jag ju... jätteliten.... utom när det gäller storleken då, aptiten är det inget fel på, det enda som finns i mitt huvud är sova och äta, jag ligger och fantiserar på allt jag är sugen på, sugen är jag men inget jag får på takllriken smakar gott pga den äckliga gegga som ligger på tungan:-(
önskar man bara kunde sluta vara sugen, det som funkar bäst är tablettaskar med saltakatten och viol.
Hade tänkt lägga in bilder idag men det får nog vänta, L har jobbat i trädgården hela dagen, lagat middag till mej och damsuget och jag har legat i sängen hela dagen.... men kanske i morgon är jag lite piggare..
Kram!

eländig...

varför känns det så jobbigt nu? känns som det är först nu det går upp för mej att jag har cancer eller har haft? jag vet inte... det fanns cancer i knutan, spridning runt och spridning i en körtel i armhålan och slutligen spridning i hela bröstet som togs borts vad är det som säger att dom fick bort allt som satt i bröstet, att det inte finns kvar utanför det som skars bort? Men jag borde ju känna lättnad nu då cellgifterna flyter runt i hela kroppen och tar död på all cancer om det finns mer...
men jag känner ingen lättnad, jag känner mej bara ledsen och deprimerad, vill inte må så här, vill inte var deppig, vill vara glad, orkar inte med alla käcka komentarer om hur fint jag fixar detta, jag vet att det är av välmening och jag skulle ju inte vilja höra att -detta fixar du nog inte...
Klart jag fixar det men jag känner mej så liten och så ensam, jag vet att jag har många många vänner som finns här för mej och jag uppskattar verkligen er alla men hur kan man känna sej så ensam då?

Jag saknar mamma, mamma skulle fylla år på söndag, morsdag och mammas födelsedag men mamma lämnade oss i cancer när hon fyllde 65år, det gör så ont, tror aldrig jag behövt mamma så mycket som jag skulle behöva henne nu...

Jag gör inget annat än gråter och sover, undrar när orken kommer tilbaka, i morgon, nästa vecka, om 6 månader eller kommer den någonsin tillbaka?
Vill inte prata med någon och vill bara gömma mej...
Samtidigt som jag vet att många många har det betydligt värre än mej, alla ni som har obotlig cancer, spridd cancer så sitter jag här och gnäller, min läkare har ju sagt att jag kommer vara frisk när detta är färdigbehandlat och så gnäller jag..
snacka om att få dåligt samvete...

Får nog gå och lägga mej igen och hoppas jag vaknar lite piggare och lite mer ödmjuk... Jag lever ju!

....

hur kan man bara vara så trött, suttet uppe sen L kom hem 18.30 han tyckte inte det kändes bra i morse när han lämnade mej så han bestämde sej för att köra hem iallafall... 2.5 timme har jag klarat nu, ska se Criminal Minds tänkte jag sen blir det sängen igen, hoppas hoppas jag kan vara uppe mer i morgon, skulle så gärna vilja ha lite tid i trädgården, skulle behöva luften och ljuset.... Men den tiden kommer väl nån gång...

inte bättre idag...

har iprincip sovet sen igår vid 19, varit uppe små turer men hamnat i sängen igen och jag är så trött och ledsen, vill må lite bättre men har ingen ork känner mej jättedeppig, ont i hela kroppen, det gör ont att ligga och ont att sitta och ont att gå... solen skiner ute men bara tanken på att gå ut gör at jag håller på att svimma, L är borta och kommer inte hem förrän i morgon, kanske därför jag är mer deppig? dock inget illamående och det är jag glad för, smaken i munnen är hemsk men allt är väl övergående.... eller?
Lägger mej istället med min nya ljudbok och drömmer mej bort ett par timmar och hoppas på en lite promenad i em istället....

ingen smak...

kaffet och glassen smakar inte alls gott:-(
ont i huvudet och tvingar mej dricka en kopp kaffe iallafall...
lägger mej nog igen istället..

Händer inte så mycket här..

Ont i hela kroppen, trött, trött och trött, trodde inte man kunde vara så trött hela tiden, sitter mest vid datorn när jag inte ligger i sängen..
Denna fina medaljen fick jag av ett par goa vänner som tycker jag är värd en tapperhetsmedalj, sånt blir man sååå glad av,
TACK Y & M

orkar inte skriva mer just nu, tar nog en runda till sängen...

Måndag 24 maj

Ja så var då måndagen kommen, men kanske jag kan fixa det med hjälp av helgens fantastiska upplevelser.

9.00 var vi på CSK för att träffa onkologen och första cytostatikabehandlingen. Läkaren var fantastik och den första som faktiskt lyssnat och visat stor förståelse för min fobi, Emetofobi
Jag kommer inte gå in på detta för det tar för mycket av mej... ni som vill kan själv läsa om det.
Hon frågade hur jag haft det sen dom tog mitt bröst och jag skulle förklara men min ångest för fobin var så stor så det var den som kom ut istället så det blev aldrig något sagt om hur jag haft det men det gör inget för jag var så glad ändå att hon tog mej på allvar. Jag begär aldrig att någon ska förstå för det finns ingen som inte har fobi som kan förstå hur det känns, man kan tycka mycket är otrevligt och läskigt men det är sååå långt från fobi man kan komma för en riktig fobi kan du inte kontrollera. Men det ska vi inte ta här ju.... ;-)

Först måste jag säga att alla dom jag mött på Kirurgen 3 på CSK är de mest fantastiska människor jag mött, det behövs men jag trodde inte det var möjligt att få tag i bara superbra personal, och jag har sagt det flera gånger till dom.

Dom hade ordnat ett eget rum till mej och jag är sååå tacksam... det var mycket som skulle fixas och såklart funkade ju inte porten direkt men dom lyckades få rätt på den och givetvis gjorde det jätteont eftersom det fortfarande är ganska svullet men det tar jag bara jag slipper det andra...
Massor av medikamenter skulle in i kroppen, läkaren gav mej lugnande för at dämpa ångesten och det var ordinerat ALLT som finns att ge mot illamående både där och att ta med hem plus 2 extra "reserv" påsar om det skulle behövas. Cortison i sprutform och första cellgiftet i sprutform, sen kom ett rött cellgift i dropp och när det var klart fick jag gå på toa, dropp är ju ganska vätskedrivande;-) Dom sa att det kunde vara rödfärgat och inget farligt, jag kissade jordgubbssaft:-) nästa dropp var vanligt saltlösning och sen sista droppet som var cellgift.
Jag fick ha min mobil påslagen så jag kunde lyssna på mina böcker i den. L åkte och besökte en kund så slipper han det i veckan, eftersom hans chef är så förstående så gör det inte mej något att han smiter iväg.
Vi hade tid hos sjukgymnasten 14.00 men klockan var bara knappt 12 så vi frågade om hon kunde ta oss tidigare och det gjorde hon, på sin lunch, jag har sagt att dom är underbara. Jag fick ett nytt inlägg i silikon för tygutfyllnaden är lite jobbig att använda, nu känns det betydligt bättre.
Sen var det turen till Åhus och utprovning av peruk, det kommer bilder, vi skrattade massor och bestämde oss för att vi vill titta på 2, en som fanns hemma fst i en mörkare färg och en som ska beställas, dom skulle komma om en vecka, får väl se om håret börjat falla då..
När vi nästan var klara där var det som någon slagit mej i huvudet, eller gett mej narkos? En grym trötthet bara kom, vi körde hem, jag gick och la mej och kl var då ca 15.30 och jag somade direkt, jag vaknade av ett sms klockan 20.30 gick upp en stund och satte mej vid datorn men somade hela tiden, blev nog några inlägg på FB jag svarade på sen gick jag och la mej igen. Vaknade 03.00 och har suttet här sen dess, nu är klockan 06.00 och jag börjar bli lite trött nu, ska ta mina tabletter och gå och lägga mej, får se om jag somnar igen, antar att detta var reaktion på mina enorma spänningar eller eller det kanske var nåt annat??...

SVISS utställning 2010

Nu är allt förarbete klart som jag hållt på med sen 22 februari, skönt men väldigt tomt ändå.

Jag körde hem till våra vänner på fm. och vi började med en fika och en gammeldansk;) och sen begav vi oss till utställningshallen, (H är Matansvarig ihop med min gubbe L och A är kassör i klubben) I hallen som ligger enligt HA -Hallchefen 72 meter från kassören och matansvarig's hem.

Eftersom vi är en liten klubb som tycker om att gå med minus??:-/ (det tycker vi såklart inte) men vi är en liten klubb med endast 40 medlemmar så vi måste hyra in vissa tjänster och då bla. att bygga och riva alla utställningsburarna, detta året var det ju bara 250 burar eftersom vi hade 2 domare mindre än vad vi brukar ha.

Utställningen blev uppackad och alla saker kom på plats, sekretariatet hade en superfin plats på "2" våningen, mitt i läktaren som ju inte får användas på en kattutställnig, vi hade superfin utsikt:-)
R som är domaransvarig fixade såklart att alla domarna kom på plats och givetvis alla som hade en post skötte det galant!

På lördag morgon kom alla utställarna med sina katter och snabbt är lokalen full, allt rullar på och "skit" programmet Alladin visade sej från sin bästa sida för en gångs skull, det finns bra saker med alladin har vi upptäckt på utställningen, framför allt så underlättade det grymt på morgonen, det är det jobbigaste på hela utställningen, alla kommer in och ska ändra sina katter i både färg och klass och gud vet allt som ska ändras, FAST DET STÅR PÅ INBJUDAN ATT DET SKA GÖRAS SENAST 1 VECKA INNAN!!!
tyvärr inte många som gör det, men dom som gör det är jag mycket tacksam mot! man får in lappar i sektetariatet flytande och 3 personer jobbar så svetten lackar, det ska först läggas in i datorn,sen letas upp vilket nr katten har, vilken domare den ska ha, in i den domarens pärm och ändra på 3 olika ställen och vi fick erfara på denna utställningen att det verkligen är viktigt att ändra på alla 3 ställen då domarna faktisk använder sammamställningslapparna jag sitter och skriver för hand, det gjorde mej glad.
Detta ska då ske från inchecket stänger ca 8.15 tills domarna ska sina pärmar 8.45 det är grymt svettigt...... MEN!!!! Alladin har en superfin funktion så man letar upp katten i datorn, skriver in det som ska ändras och när allt är inskrivet i datorn skriver man ut och då får man ut alla katterna hos rätt domare och alla domarna kommer på egna papper så det var så himla smidigt att ta domarens pärm och papper och ändra, det tog knappt nån tid alls... DET var positivt! 8.30 satt vi och rullade tummarna och undrade när domarna skulle komma:-)
Alla katter som tagit sin titel ändrades automatiskt till nästa dag, sen kunde man skriva ut en lapp på alla katter som var ändrade och sätta upp i sekretariatet så kunde utställarna se om katten var i rätt klass/färg och sekretariatet slapp allt dubbelarbete,
HELT SUVERÄNT!! Dock får man inte glömma ändra i pärmarna;-)

Innan bedömningarna drog igång hände en sak som gjorde mej sååå glad, mer om det kommer när fotot finns i datorn.

På lördagen kunde Musse och hennes mamma Eina ta titeln SUPREME PREMIER och fast det skulle mycket till för att dom inte skulle få den då dom inte hade konkurans om certet så är man lika nervös, Musses domare J-E M från DK är i mina ögon en supertrevlig domare och hade denna helgen en domarelev P K också från DK, båda var eniga om att Musse skulle ha sitt cert;-) stort jubel uppstod och då förstår ju domaren att dom fått göra en katt till SP, Det är en häftig känsla och stor lycka Musse har tagit alla certen 23st på raken och även tagit BIV'et och NOM'en de flesta gångerna:-) Jag hade planerat att Musse och hennes mamma Eina skulle upp ganska samtidigt men det föll på ca 15-20 minuter men sen kom jublet och tårarna igen, WOW när alla förstod att mor och dotter tog det samtidigt...
Trelleborgsallehanda kom och gjorde en intervju och det blev precis då titlarna var tagna:-)

På bilden Leif med Musse & Annelie med Eina

När alla katter är bedömda hos domaren så ska Nomineringarna tas ut, Musse blev nominerad och så även hennes mamma Eina:-)
I panelen mötte Musse en stor konkurent som hon dock slagt flest gånger;-) rösterna blev lika och utslagsdomaren A S från NL fick välja och han valde Musse, JIPPIE, efter det kom utstagningen av klubbens bästa katter och även där blev Musse vinnaren..... vad säger man, hur mycket kan man jobba efter det?? SUPREME PREMIER, BEST IN SHOW och BÄSTA KLUBBKATT på utställningen!!

Men man dricker lite champange och sen jobbar man vidare:-)

Chefen med yngsta dotter M kom och hälsade på och även några andra släktingar I och A, L fick ta hand om dom för min tid är ganska knapp, det låg högar och väntade på sekretariatet och stressen är stor innan panelen drar igång. Vi har en fantastisk bra panelspeaker S P från ÄdelKatten och en lika bra bisittare C O från sydkatten TUSEN TACK!! Ni gör ett fantastiskt jobb!

Så var dagen slut, sekretariatet ska packa ihop lördagen och packa upp söndagen, lite finns att göra men inte så himla mycket.

Vi hade middag hemma hos kassören A och matansvarig H och båda matansvariga H och L hade gjort ett fantastiskt jobb med grytan, jisses vad god den var!
Vi var 18 personer och hade en SUPER TREVLIG KVÄLL!!!
TACK ALLA som gjorde denna kvällen så lyckad! Skratten klingar fortfarande i mitt huvud:-)


Söndag!

Ganska trötta, kom isäng vid midnatt efter att tagit hand om disken, vi sover ju hos A och H eftersom det bara är 72 m til hallen;-) klockan ringde 5,30 och då var man inte pigg men man piggnar till ganska snabbt.

Jobbet är detsamma på söndagmorgon och allt flöt på bra hela dagen, Musse blev åter igen Best In Show men idag var det en annan klubbkatt som blev Bästa klubbkatt, DK* killix Feliciano,
Stort Grattis till M E och I-L S!

Vi är otroligt stolta över denna utställningen, fick jättemycket beröm, stämningen i hela lokalen var fantastisk och alla som arbetat på utställningen gjorde ett fantastiskt fint jobb!! Jag är jätteglad

Detta blev ett långt inlägg ser jag... Klarade du dej ända hit så tycker jag att du nog ska ha en tapperhetsmedalj;-) KRAMAR!!

snart utställning...

I tisdags fick jag inopererat en port-a-cath, skulle vara på CSK 9.30 men kom inte in på OP förrän närmre 12, grymt tråkigt att ligga i en säng och bara vänta och vänta... Tyvärr tog inte bedövningen som den skulle men jag är van, det brukar strula när något ska göras med mej, läkaren var dock mycket trevlig och skojfrisk så stämningen var fin och trevlig fast jag skrek AJ emellanåt...;-)
Har ont, sovet dåligt för det gör jätteont när jag rör mej..

I helgen är det utställning i Trelleborg och det mesta av jobbet är klart nu, lite småfix idag och sen packning, vi kör vid 11.00 i morgon skulle jag tro och kommer hem på söndag kväll, förhoppningsvis inte alltför sent.

På måndag morgon ska jag vara på CSK 9.00 för första behandlingen, jag är skitskraj kan jag säga, jag kan ta alla biverkningar bara jag slipper må illa.... men med min vanliga tur kommer jag säkert ligga på toa i 18 veckor:-(

Igår hade vi fint väder, dock ganska kvavt men en liten promenad blev det, det var ganska längesedan, har inte orkat gå ut i regnet och blåsten...

Nu hoppas vi på SOL och varmt även i skåne!

Kram på er alla!

Inspiration....

Spenatmamman inspirerar. Att inte låta livet stanna upp. Att fortsätta leva och planera in saker i almanackan. Att inte låta "skitsjukdomen" ta över livet. Det är viktigt!

Denna texten har jag tagit från Spenatmamman, en inspirationskälla!

Det är tungt, jag blir mer och mer rädd inför vad som ska komma, försöker tänka positivt men det funkar inte så bra just idag.
Vi skulle på dop av L's yngsta barnbarn men jag orkar inte, vill bara lägga mej och dra nåt gammalt över mej... igår var en trevlig dag men sen är det som luften går ur mej, fattar inte var jag ska ta kraft ifrån när cellgiftsbehandlingen börjar.. Har lite konstig yrsel, antar att det är som jag är slut i både kropp och själ efter operationerna, sorgen efter mormor och morfar och det jobbiga efter att dom tog mitt bröst, jag trodde aldrig jag skulle känna så, trodde jag skulle känna en lättnad av att cancern förhoppningsvis är borta men jag känner bara en saknad, ett obehag och så tycker jag det är äckligt och fult...

Nu blir det lite utställningsjobb, det skingrar iallafall tankarna.. Ute regnar det hela tiden, har säkert betydelse för mitt humör, vil ha sol nu och värme...

Loppor...

Idag blir det förhoppningsvis en trevligare dag, fast det regnar... Våra goa vänner från Trelleborg kommer hit, det blir först loppis i Sjöbo och sen här i Bjärsjölagård, hoppas på lite fina fynd;-)
Vi ska tillaga dansk fläskestek med alla goda tillbehör och jag känner hur det vattnas i munnen, MUMS...
Sen lär det nog bli lite utställningsjobb, domarpärmarna och incheckspärmarna hoppas jag vi kan hinna få klara, det hade underlättat mycket.. Hoppas alla får en fin lördag! Kram på er!

Fredag -begravning

En fruktansvärt jobbig dag, begravningen för mormor.. det är så mycket känslor som lever om i min kropp, mammas begrvning för 7 år sedan, morfars för 2 månader sedan och nu mormor, min cancer och cellgiftsbehandlingen som börjar om en dryg vecka, börjar jag gråta så är det som det aldrig vill sluta falla tårar...
Efteråt gick pappa, min bror, C och hennes sambo, L och jag på en kinakrog och åt middag, vi pratade om allt möjligt och det var skönt. Vi handlade dopgåva till yngsta barnbarnet på vägen hem och sen var jag totalt slut, dock klarade jag se sverige-lettland hockeyn och det slutade med svensk vinst för er som inte vet;-)

Kalas ikväll

Ikväll ska vi fira Elin som fyller 9 år idag, GRATTIS gumman! Ska bli skoj att träffa dom för det var alldeles för länge sedan, saknar dom alla, L's dotter med familj.
Innan dess ska vi till CSK och tömma på vätska igen, det är så tråkigt att köra ända upp dit men jag kan inte vänta en hela vecka till, ska få porten inopererad på tisdag, jag hoppas inte den kommer göra jätteont, tror jag iof. inte, vi har ju årets utställning nästa helg och då är det massor av jobb från fredag lunch till söndag kväll.
Hoppas inte cellgifterna ska dra igång på måndagen för då lär jag vara suuuper trött...
Igår fick jag skrivet ut alla bedömningssedlarna och det var sååå skönt, katalogen skickades iväg, ska fixa ihop domarpärmarna och det tar också lång tid men det känns som allt är under kontroll nu... Skönt!

Idag regnar det, tänkte vi kunde ta en tur i Kristianstad idag men vi får se hur vädret är när vi kommer dit.

Heja Hörbys damlag!

YES, Hörbys damer vann igår, mycket bra gjort! Tyvärr hade dom idag en tråkig domare, hade han tagit av sej solglasögonen (det var nästan regn) så hade han kanske sett vad som hände på planen, E fick tyvärr rött kort och fick lämna planen, många var överens om att det inte var rättvist men så är det, domaren betämmer... Det var kallt att stå ute i nästan 2 timmar men ändå skönt, hemma igen grillade vi kyckling, till det hade vi kokt potatis, brun sås, ärtor/morötter och gelé, mums, en riktig söndagsmiddag:-)

Kvällen svslutades med hockey, tur var att Sverige vann, hur skulle det sett ut om vi förlorade mot Norge??

Nu är det måndag fm, vad händer idag då? Utställningsjobb, förhoppningsvis ska jag få ut bedömningssedlarna...

Annars är det väl ganska ok, försöker att inte tänka på kommande behandlingar, är skiträdd för cellgifterna men har bestämt att jag inte ska ta ut det i förskott, det är svårt men jag försöker. Har lite ont av vätskan som samlats igen, har redan tömt 3 gånger och hade hoppats slippa åka till CSK förrän jag ska få insatt porten..

Söndagspyssel..

Sitter och försöker skriva ut BIV listorna från Alladin, jag har aldrig jobbat i ett program som är så värdelöst och så dyrt, detta är faktisk skandal. Det tar ca 1-2 minuter mellan varje papper, jag jobbar offline i det programmet, tagit bort internet från den datorn och ändå är det så segt, jag ska skriva ut 135 papper/dag...suck....

Lite paus behöver jag från datorn så vi ska titta på yngsta dottern som spelar fotboll i Sjöbo, håll tummarna för Hörbys damer nu!

Lördag..

Lyssnat på ring så spelar vi och melodikrysset, fick ett ryck att vi skulle köra till Köpenhmn... nej vi ångrar oss, måste nog hålla i pengarna för man vet aldrig när försäkringskassan tänker skicka ut pengar till mej.
Ville göra så mycket men känner att orken inte räcker till just nu.

Vi ska städa mitt rum, behövligt men inte så enkelt nu när alla utställningssakerna står där, ska jobba med domarpärmarna, bivlistor och katalogen, ganska skönt att det regnar så slipper jag ha dåligt samvete för att jag inte går ut;-)

Fredag..

Idag kom min chef på besök, jättemysigt med fika och en pratstund, jag har en fantastisk chef som ställer upp till 100%.... jag saknar mitt jobb jättemycket nu:-(

L har jobbat hemma idag, det behövde jag efter det som hänt de senaste dagarna, känner mej väldigt skör just nu och orkar inte så mycket, tårarna är nära hela tiden.

Ska lägga mej i soffan nu och försöka få till lite fredagsmys...

Alladin... ingen choklad

Jag är jätteglad att jag kan jobba med utställningen klubben ska ha den 22-23 maj, vet inte hur jag skulle stå ut om jag inte haft något annat att tänka på. Programmet jag använder heter Alladin och hade jag vetat vad jag vet så hade jag ju såklart inte använt det men när man vet vad det kostat och vårt förbund tagit fram det så borde det fungera men ikke... Tur jag har Marie, TACK, du är en pärla!! Bekräftelserna ska helst postas i morgon men jag har inte skrivet ut dom ännu men det ska nog lösa sej, får se om jag får lite hjälp ikväll kanske;-)

5 maj..

Alla tidigare inlägg är skrivna innan men jag har inte förrän idag den 5 maj skaffat mej en blogg, har svårt för att skriva men känner att jag vill få detta nerskrivet för att ha det sparat och kanske plocka fram det en dag då livet är som "vanligt" igen, OM det nu kan bli "vanligt" igen...

Trots gårdagen så sov jag ganska gott inatt och vaknade inte förrän vid 7 och kände mej utsövd. Min älsta dotter kom och hämtade mej vid halv 11 och så åkte vi hem till henne för att titta på deras renovering, har inte varit där på länge så det hade hänt ganska mycket sen sist. Sen körde vi hem till yngsta dottern som precis har flyttat med sin sambo till annan lägenhet, den är också jättefin.

E körde mej hem sen, Lyxigt... jag har inte kört min egen bil sen första OP för jag haft ont i armen och har problem med att räta ut den men jag får väl snart börja köra själv.. Pratat i telefon mycket ikväll, bla. fått hjälp med programmet som bara strular för mej som vi använder till kattutställningen, mer om det en annan dag dock...

4 maj..

Återbesök för vilken gång i ordningen? jag har glömt, tycker jag inte gjort något mer än väntat på besked som inte blivet som jag hoppats och ny väntan.....

Men nu är bröstet borta så det kan ju knappast bli fler operationer.... hoppas jag...

Det har läkt fint och doktorn är nöjd med såret, dock visade det sej att det fanns spridning i bröstet så nu blir det cellgift, precis det jag inte ville.... Det är tungt nu, mycket tungt...

Fick så mycket information av bröstsköterskan som är fantastisk men hälften gick nog inte in, får väl få infon igen senare, kom dock ihåg vad som skulle göras direkt, tala med narkossköterska om Port-a-cat'en som ska opereras in en bit under nyckelbenet, det ska göras inom 2 veckor och görs i lokalbedövning. EKG skulle tas, men blodproverna väntar dom med tills porten sätts på plats då dom ändå ska sticka mej. Hemresan var som vanligt jättejobbig, fick dock ta en tur på ICA och inhandlat en massa godis och lite frukt som jag ska trösta mej med, tårarna föll mest hela eftermiddagen och kvällen...

2 maj

i morse somnade mormor in, det är så tungt nu, hon hamnade på sjukhuset för ca 2 veckor sedan och hade blodförgiftning i hela kroppen och allt gick snabbt även för mormor, det enda positiva nu är att hon återförenas med morfar och mamma, nu blir det begravning igen, 2 begravningar och 2 operationer på 2 månader är vad man tål, jag skriver som min kusin, -Livet tar mer än vad det ger just nu, stämmer precis....

19 april

så var det dax för operation igen, samma tid på CSK 06.45 skulle vi vara på plats och även denna gång fick jag eget rum. Mådde lika dåligt av denna narkosen och hade svårt att vakna till liv. På tisdagen fick nåt som jagtror hette sårfeber, inget farligt men jag hade feber och mådde dåligt så jag sov mest hela dagen. Onsdag skulle dom ta bort dränet och efter det fick jag åka hem, vilket var alldeles för tidigt, jag mådde ganska dåligt psykiskt.

Redan på fredgen fick jag åka in igen och tömma på vätska, det spänner och ömmar ordentligt men själva tömningen gör inte ont, det samlas en del vätska så jag fick tömma igen veckan därpå...

Mot CSK igen..

Ja så var det måndag den 12 april och nytt besök på CSK, fick veta att det fanns spridning i det dom tog bort runt knutan och det fanns spridning i en körtel i armhålan, det är ju himla skönt att det "bara" fanns i en körtel men samtidigt gör detta nu att hela bröstet ska tas bort, jag får välja om jag vill dom ska ta en bit till och analysera eller dom ska ta hela direkt, finns det mer i det dom tar måste dom ta bort resten med så det är ju lika bra att ta hela på en gång, jag orkar inte med så många fler operationer nu. Fick veta att min cancer är hormonkänslig och det är tydligen bra, vet dock inte riktigt vad det innebär mer än att jag under 5 år ska äta antihormon och att jag då kommer att komma i klimakteriet. Fick OP tid på måndag den 19 april...

ny väntan..

aha, så var det en lång väntan igen, fick tid för återbesök men dom ringde och ändrade tiden då proverna på knutan inte var klara.. vi firade en lugn påsk, orkade inte göra så mcyket men känner mej ganska uppåt ändå. Mitt liv är som en våldsam berg och dalbana, det går snabbt både upp och ner och jag hatar åka karusell, jag hatar att vara sjuk och jag kan absolut inte fatta att jag har cancer, det drabbar bara andra.... Har börjat läsa andra bloggar och har hittat många och man blir lite förvånad över hur många olika människoöden det finns, jag lider verkligen med vissa och beundrar dom mycket för att dom orkar hålla en så positiv anda i sin blogg..

Jag ska verkligen kämpa för det själv, jag vill inte detta ska bli en tråkig dyster blogg, livet är tillräckligt dystert ändå..

Den 11 mars var det dax för en av Sveriges största kattutställningar i Malmö, Musse var anmäld till söndagen då jag inte orkar med 2 hela dagar just nu och hon faktiskt bara har ett cert kvar innan hon kan bli Supreme Premier och den titeln vill jag att hon ska ta på vår egen utställning den 22-23 maj i Trelleborg. Musse fick en superfin bedömning av domaren och tog även BIV ich NOM så det blev panel igen för henne och WW katten är på plats, jag trodde jag skulle falla ner i en hög på golvet när det visar sej att Musse slår ut henne med 3 röster, JIPPIE!!!

Lyckan är total, min goa väninna Annelie som fött upp henne gråter av glädje och känslan går inte att beskriva, detta lever jag lääänge på

Provtagning och operation

Då var det den 22 mars och den 21 mars känns nu väldigt långt borta... Springer runt och tar prover

hela dagen, får insprutat nåt radioaktivt och röntgen efter det och sen ska jag infinna mej 06.45 i morgon bitti.....

Vi kör hemifrån 05.45 och bilresan upp till CSK är dryg, på plats får jag som utlovat eget rum annars stannar jag inte, fixar det bara inte...... men dom är underbara och jättegulliga mot mej, mycket som händer så L kör hem igen, dom berättar att det är besöksförbud så L kommer inte få komma och besöka mej...

ner på OP och knutan togs bort och även 7 körtlar i armhålan, ska inte berätta hur jag mådde efter OP men det var inget skoj alls...

Onsdag morgon och allt klarnar och det mesta känns deppigt, vågar inte titta hur mycket dom tagit bort, har 2 drän kopplade och får besked att jag inte får komma hem förrän det slutat rinna i dom.. på torsdagen drar dom bort det ena dränet

och på fredagen tar dom det andra, då går jag in i duschen och ser för första gången hur det ser ut, gansak ok väl, dom tog knappt halva bröstet oc h känner att det kanske trots allt löser sej.... det var sååå skönt när L kom och hämtade mej, så otroligt skönt att komma hem, mys i soffan till finalen i Lets Dance...

Musse BIS

Söndagen den 21 mars, min födelsedag och även kattutställning i Danmark, skogkattmästerskapet och något jag verkligen såg fram emot.

Jag hade en underbar dag, många vänner på plats, tyvärr dock inte min goa väninna Annelie som tvingades jobba men hennes "gubbe" var med oss, dom har ju fött upp Musse så självklart skulle Håkan förlja med oss

Musse kom i panel och jag visste att hon bla. skulle möta katten som har en World Winner titel så jag visste vi skulle åka ut MEN, det blev lika så det skulle lottas och denna gång föll lotten till vår favör, JIPPIE!!! Musse slår ut WW katten, snacka om LYCKA
GIP S*Kringlans Mousse, BEST IN SHOW!!

Detta var en underbar dag och jag har så mycket positivt med mej så operationen på tisdag ska jag nog fixa!

Begravning..

Så var det den 16 mars och dax för begravning av morfar, det var grymt jobbigt att se mormor sitta i sin rullstol och gråta, hon var så liten, så ensam fast vi alla var hos henne, efter 73 års äktenskap måste det vara fruktansvärt att bli lämnad ensam kvar.

mer från hur det började..

hade tid den 3 mars på CSK för mammografi och träff med läkaren, efter att någon granskat mammografin så skulle jag även in på ultraljud, jag kunde själv se en stor svart knöl på skärmen och läkaren visade och förklarade. Hos läkaren på bröstmottagningen förklarade han att dom hittat knölen, den ska inte vara där, den ska bort oavsett vad den visar, OK, operation kommer det bli, det ska tas prover på knölen men det är inget som känns så mycket så det är väl ganska ok, sen förklarar läkaren att är man kvinna i min ålder så betraktas alla knölar som cancer till motsatsen är bevisad, shit, jag kanske har cancer är det som dyker upp i min hjärna.. Nu är det väntan igen på beked vad knutan visar, den 11 mars är jag åter på CSK, dom kan inte säga till 100% vad det är så det ska göras biopsi, läkaren hamnar mitt i ett blodkärl så det blir en ganska väldsam blödning och sköterskan ska stoppa blödningen och måste då trycka ganska hårt på mitt blå och mycket ömmande bröst, inte alls skoj.. resan hem från CSK är som vanligt jobbig..

Med blogg...

Jaha, så har jag då skaffat mej en blogg... jag kan inte skriva så vi får se vad det blir av detta.... Tänkte berätta om min cancerresa, på sjukhuset sa dom att många ser detta som en resa, jag som avskyr att resa, trivs bäst hemma...

Allt började med att en kund kom in på jobb och jag blev glad av att se henne för det var längesedan, då berättade hon att hon haft BC och inte varit på jobb ett tag och man tappar fattningen lite då det är någon man känner som får cancer

Hon sa att jag skulle känna igenom mina bröst och inte förlita mej på mammografin, har alltid varit dålig på att känna igenom mina bröst men började känna efter när jag duschade.... och vad händer, jo ca 2 månader senare känner jag en knöl... jag slår bort det och tänker att den är nog borta i morgon när jag duschar. Det var den inte...

Fick en tid till VC den 10 februri och visst fanns knutan kvar så det blev remiss till CSK i Kristianstad.

Mitt i detta kaos hamnar min morfar på sjukhuset, från fullt frisk till död på bara 4 dygn, man fattar inget, visst var han gammal men han bodde hemma med mormor och dom klarade sej själv, helt klara i huvudet och världens mest underbara mormor och morfar och plötsligt är morfar borta... Visst har man vetat att dom inte kan leva för alltid men jag vill inte att dom ska dö... Här finns ett underbart reportage om deras 70 åriga bröllopsdag,

http://www.hemmetsjournal.se/hj/Reportage.aspx?id=36508